Hetsen mot de sjukskrivna

 

 

  

I genomsnitt är varje arbetsför svensk sjukskriven sex veckor om året. Tänk om folk slutade vara sjukskrivna, då skulle vi alla få sex veckors mer semester! Det påstår åtminstone Monika Engblom, läkare och forskare vid Karolinska Institutet. Därför ska läkare sluta sjukskriva folk så mycket, anser hon. Man skulle kanske kunna tycka att det vore mer i linje med läkarens uppdrag att arbeta för att människors hälsa förbättras, så att sjukskrivningarna minskar. I ställer krymper man ner vad som definieras som sjukt. Antalet sjukskrivna får heta ohälsotalet, en riktig tankevurpa.

 

Världshälsoorganisationens, WHO, definition av hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. Om vi håller med om att definitionen är giltig, är motsatsen till hälsa, alltså ohälsan, betydligt mycket större än antalet sjukskrivna.

 

Har du gått till jobbet trots att du varit så sjuk att du borde stannat hemma? Då är du tyvärr i gott sällskap. Varannan person går till jobbet fler än två gånger per år trots att de borde sjukskrivit sig. Fenomenet kallas sjuknärvaro och är ett allvarligt hälsoproblem. Någon som går till jobbet med till exempel en övre luftvägsinfektion sprider sina bakterier eller virus till alla på bussen till jobbet, till arbetskamrater och kunder om om det finns sådana. Under svininfluensapaniken uppmanade Socialstyrelsen alla som var sjuka att stanna hemma från första dagen. Ett effektivare sätt än att sätta upp affischer med budskapet hade varit att ta bort karensdagen. Inte många har ekonomisk möjlighet att stanna hemma från jobbet varje gång man får förkylningssymptom, många skulle gå i personlig konkurs.

 

På det personliga planet är det ett större problem att gå till jobbet med smärtor än med en förkylning. Att inte söka vård och få hjälp med smärtor i axlar, höfter, knän, muskler kan leda till kroniska smärttillstånd. Karensdagen får folk att gå till jobbet trots smärtor. Speciellt de med kärv ekonomi tvekar, och som bekant har kvinnor generellt sett sämre löner än män. Därför är det kanske inte helt förvånande att svåra sjukdomar i skelett eller rörelseorgan är fem gånger vanligare bland arbetarkvinnor än bland manliga högre tjänstemän i åldersgruppen 45-64 år.

 

Men Monika Engblom, som föreläser för både blivande och varande läkare om sin forskning, tycker inte att sjuknärvaro existerar som problem. Det är ointressant i sammanhanget, säger hon. Tvärtom skulle jag vilja påstå: ju mer det hetsas mot sjukskrivna, desto färre vågar sjukskriva sig, och vi riskerar att få en ökning av sjuknärvaron med epidemiska och personliga katastrofer till följd.

 

Varför skulle vi få mer semester om vi gick till jobbet sjuka oftare? Sjukskrivningarna eller det så kallade ohälsotalet har gått ner kraftigt de senaste åren. Men inte en enda extra semesterdag har synts till. Som läkare kan man ta ansvar för samhällets finanser om man anser det angeläget, men aldrig på bekostnad av hälsa. Då har man slutat vara läkare och blivit politiker.

 

Stockholms fria 9 februari 2010