Sockerchock!

 

 
På söndag infaller Sveriges vanligaste födelsedag, den 10 april. För nio månader sedan var det juli, sommarsemester, 30 grader varmt och omöjligt att sova på nätterna. Och nu skulle jag kunna skriva något dräpande om bristen på vettiga preventivmedel, de oacceptabelt långa väntetiderna för insemination eller förlossningsvårdens aversion mot evidensbaserad verksamhet. Men det här kommer handla om barnkalasen, som så här års duggar lika tätt som interna maktstrider i socialdemokratiska arbetarpartiet.

Kalas betyder bakverk och godis och många föräldrar är övertygade om att socker är en drog. Deras barn sägs bli sockerchockade eller sockerkickade. Den oboy och marmelad som var självklar på mitt barndoms frukostbord är numera haram hos alla ansvarstagande föräldrar. Socker sägs dessutom kunna ligga bakom eller åtminstone förvärra neuropsykiatriska sjukdomar som ADHD. Men finns det någon sanning bakom sockerfobin?

Rubriker som ”Socker lika beroendeframkallande som heroin” eller ”Socker – sju gånger mer beroendeframkallande än kokain” är inte ovanliga. Heroinliknelsen hänvisar till en amerikansk studie som vid närmare betraktelse är utförd på försöksråttor och där försöksledaren anser att fler studier måste göras för att man ska kunna dra några slutsatser om människor. Kokainliknelsen lyckas jag inte spåra någon källa till alls. Både kokainister och heroinister, aktiva som tillnyktrade, har svårt för liknelser som dessa.

Enligt en sammanställning i Brittish medical journal, MBJ, finns det ingen studie som kunnat visa att socker leder till beteendeförändringar hos människor. I fler än tolv studier lottade man hälften av försökspersonerna till att äta socker medan den andra hälften inte fick det. Varken försökspersonerna eller försöksledarna visste vilka som fått socker eller inte. Inte ens då man gjorde försök på personer med ADHD eller barn som enligt sina föräldrar var extra sockerkänsliga kunde några förändringar visas.

Därför gick forskarna vidare och undersökte föräldrarnas inställning till socker. De föräldrar som trodde att deras barn fått socker i experimenten bedömde sitt barn som hyperaktivt, även om barnet fått det sockerfria alternativet. Barnens ändrade beteende fanns kort och gott i föräldrarnas huvuden, menar BMJ.

I Sverige äter vi 13,7 kilo godis och choklad per person och år, eller 2,6 hekto i veckan. Ät gärna hela veckodosen på samma dag och borsta tänderna efteråt. Men det finns absolut ingen anledning till panik över födelsedagstårtor och fiskdammar i överflöd så här nio månader efter semestern. Grattis alla födelsedagsbarn!

Arbetaren april 2011

 

 

 

 

 

 

                          

© Jona Elings 2007-2011